Tänään on 13.12.2018 10:09 ja nimipäiviään viettävät: Seija ja Lucia. Käytämme EVÄSTEITÄ | MOBIILIVERSIO M.BLOGIVIRTA.FI
Gamylsnack:

Överflödig (I)

Julkaistu: · Päivitetty:

Rummet var gammaldags och möblerna slitna. Solen silade in genomdet dammiga fönstret som inramades av blekta blommiga gardiner. Luftkonditioneringen surrade otillåtligt starkt och ändå var det nästan olidligt hett i rummet. Med undantag för Infon i bortre hörnet kunde rummet ha varit från det efterblivna otekniska tjugohundatalet. Den gamle mannen låg i sängen då den svartskäggiga kom in genom dörren. - Ut härifrån med dig, sade den skäggige. Vad gör du i min lägenhet? - Men jag bor här, sade den gamle mannen. - Jag känner dig inte. Då kan du inte bo här heller, sade den skäggige myndigt. - Men jag har alltid bott här, sade den gamle mannen. - Där i hörnet tycks vara en Info. Fråga du bara vem som bor här, sade den svartskäggiga. Den gamle mannen steg mödosamt upp och satte sitt kort i Infon. Infon surrade ett ögonblick och svarade med sjungande info-röst. - Icke registrerat kort, försök på nytt med riktigt kort. Den gamle mannen tittade en lång stund på sitt kort. Inte registrerad? Det kunde inte stämma. Han hade hela sitt liv varit registrerad. - Det är något fel på mitt kort verkar det, sade den gamlemannen. - Aha, sade den skäggige. Har de givit åt mig en bostad som har ägts av en nullifierad. Det kunde man just tänka sig. De jävlas allt vad de kan, det gör de. Enligt reglerna borde rummet vara tomt och inrett när jag tar det i besittning. De byråkraterna,de byråkraterna. - Nullifierad? Den gamle mannen satte sig på sängkanten och tog sig om huvudet. Men det kan väl inte vara riktigt? Jag har varit en god medborgare och alltid skött mina plikter. - Man ser ju med det samma på dig att du i många år har snyltatpå samhället sade den skäggige hånfullt. - Kanske du nån gång har haft något värde också eftersom de har låtit dig bli så där ohyggligt gammal. Men nu måste du också själv förstå att det måste bli en ända på det där snyltandet. Man skulle ha kunnat föreställa aig att du som vettig människa för länge sedan hade sökt dig till Elimineringen. - Så gör alla goda medborgare som inte vill vara samhället till last. Fortsatte den svartskäggige. - Men du, du har av allt att döma suttit här och ugglat år efter år och snyltat och haft dig,medan vi arbetande människor har slavat med att hålla igång för en sådan onytting som dig. Den skäggiga tog den gamle mannen i armen och skuffade ut honom genom dörren. - Kläderna på kroppen får du i alla fall behålla, sade den skäggige storslaget. - Om jag ville kunde jag nog ta dem också av dig men det är inte mödan värt. De är alldeles för slitna och gammaldags för en aktiv modärn människa som mig. Precis som det mesta som du har haft där i bostaden. Det far raka vägen till skräphögen precis som du. - Från det ena till det andra, sade den skäggiga. Jag har hört att taxiförarna får betalt om de levererar medellösa och till och med nullifierade personer till Elimineringen. Nån sällsynt gång har nullifierade personer till och med levt på någon bekants tillgångar. Men du ser så gammal ut att knappast har du några bekanta? - Nej, sade den gamle mannen de har nog för många år sen försvunnit en och en. Nej, det finns nog ingen kvar som kunde tänkas ta hand om mig. - Ja, då är det bara att fara till Elimineringen, sade den skäggige. - Jag har hört att somliga har försökt leva vidare utan hjälp efter nullifieringen men de har sakta hållit på att svälta ihjäl och varit väldigt glada om någon barmhärtig människa har varit vänlig nog, att skicka vad som fanns kvar av dem dit till Elimineringen. - Se taxiförarna, de tycker inte om stinkandepassagerare. Men vad gör man inte för tilläggsrättigheter. Skall jag skicka efter en taxi? Den gamle mannen tittade länge på huset, där han inte mera hörde hemma, - på gatan där fordonen svepte förbi på tysta luftkuddar och på träden med kvittrande fåglar och på den blåa himlen. - Ja gör det då, det finns väl ingen annan råd, sade den gamlemannen sakta, nästan ljudlöst. Den skäggiga tog sitt id-kort och strök det mot den lilla kommunikatören som han hade i fickan. - En taxi för en nullifierad, tack, sade den skäggige. - Nej han är alldeles färsk, han luktar visserligen gammelgubbe men inte stinker han. - Nej du får lov att debitera myndigheterna, jag vill inte ha något med den här saken att skaffa. De satt tysta och väntade på taxin. Fortsätter i nästa blogg

Avainsanat: ville vill vara vad sedan sade någon mot mitt mig men lång kunta kanske info huvudet hemma hela dem bo bli andra allt


blogivirta.fi